Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Onlineutbildningar Àr ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen Àr viktig pÄ dessa utbildningar eftersom studenterna och lÀrarna sÀllan eller aldrig trÀffas fysiskt. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för vad som krÀvs för att bedriva onlineutbildning med vÀl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid LuleÄ tekniska universitet dÀr sju lÀrare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krÀvs förstÄelse för vad interaktion Àr, vad den Àr bra för och hur den kan frÀmjas för att kunna uppnÄ en vÀl fungerande interaktion vid onlinekurser..

Den hÀr studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjÀnster. ProblemomrÄdet innefattar design av musiktjÀnster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie dÀr workshops tillÀmpades för att generera den data som lÄg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera anvÀndares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De Àr inte avsedda för att designa en produkt utan istÀllet för att bidra med kunskap som ger en förstÄelse om effekten av en design..

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

VÄrt arbete syftar till att fÄ större vetskap om hur sprÄkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen pÄ mÄlsprÄket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien Àven kallat för ?hÀr och nu?-interaktion. För att fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av relevant litteratur. UtifrÄn den undervisning som studerats har vi kunnat faststÀlla att interaktion pÄ mÄlsprÄket ur ett ?hÀr och nu?-perspektiv bÄde frÄn lÀrares och frÄn elevers sida Àr önskvÀrt men samtidigt svÄrt att genomföra och dÀrmed lÀmnas lite utrymme ute pÄ skolorna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Omfattande forskning inom omrÄdet interaktion har gjorts för att förstÄ hur individer interagerar, och hur strukturer pÄverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrÄn sÄvÀl aktör och struktur som förÀnderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning Àr att anvÀnda strukturationell teori till att undersöka interaktion pÄ en arbetsplats, utifrÄn en liten mÀngd data. Intervjuer gjorda pÄ en mediaredaktion och transkriptioner anvÀndes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.